End Where I Begin

Tänkte bara börja med att säga: The Script fortsätter att vara geniala, spelar ingen roll hur många gånger jag har låtarna på repeat, jag tröttnar ändå aldrig på dem.

Något annat som inte minskar i underbarhet är den där kombinationen av just det leendet och de ögonen som aldrig någonsin vill försvinna från min hjärna. Men jag vet inte om jag någonsin vill det heller... Känslorna rycker iallafall inte sönder min värld längre, även om minnet av dem fortfarande ger mig en flock fjärilar i magen.

punkt.