Så är det bara.

Jahapp, om jag inte var konstig innan så är jag det definitivt nu. För vilken normal tonåring tycker det är intressant och kul att följa både sin faders och sin mentors blogg och dessutom tycker att de är bra? Ingen vad jag vet, men jag gör det. Hopp, men jag trivs med att vara den konstiga, galna, lojala, musikgalna, mvg-på-alla-prov-utan-att-plugga-fjompen som jag är. Och gillar ni det inte får ni väl dra någon annan stans. Eller bara stå ut i en månad till, då det är dags att byta skola (och mentor) och börja pendla till the big city varje dag istället. Ja, då blir det nytt folk som får stå ut med mig. :)
(tillsvidare..)
punkt.